toremmas

Avundsjuka har vi alla känt någon gång här i livet. Det kan vara allt ifrån karriär, utseende, pengar, lycka och ja, listan kan göras precis hur lång som helst. Man avundas det någon annan har, som man anser sig själv sakna. Avundsjuka i sig tycker jag faktiskt är en bra känsla att känna, om man använder den rätt!

 

 Jag blir så arg på mig själv (för att ta ett exempel) när jag hör mig själv tänka ''varför skall hon ha det och inte jag? Varför skall hon kunna äta allt utan att gå upp ett gram? Varför skall hon få den saken när jag själv kämpat som fasen för det?'' Usch & fy vilken jobbig känsla det är att känna! Och inte är den trevlig heller, ingen gillar trots allt missundsamma personer. Det är inte ofta jag tänker så, men det händer och varje gång det händer är det EN gång för mycket - jag vill seriöst bara klappa till mig själv. Det värsta jag själv vet är människor som inte unnar andra lycka. Varför skulle man vilja att någon har det sämre egentligen?

 

Att visa sin avundsjuka på ett gott sätt - det är däremot så beundransvärt. Och som ordspråket lyder: ''en framgångsrik person oroar sig aldrig för någon annans framgång'' och visst stämmer det såväl! Och det är precis det här som man kan använda sig utav. Personen man avundas ser man helt enkelt upp till på ett eller annat sätt, varför inte glädjas och inspireras utav denna person istället?! Istället för att hänga läpp kommer avundsjukan omvandlas till en inspiration som ger dig en drivkrift - som dessutom kan hjälpa dig att prestera ännu bättre.

 

Alla förtjänar vi lycka här i livet. :-)

 

Såvida man vill sitt eget bästa bör man absolut dumpa sådana sneglande blickar. Tänk vad mycket mer utstrålning man ger sig själv då - alldeles gratis.