toremmas

Jag tänker varje dag på vad jag skall satsa på i livet, vad jag skall offra blod, tårar och svett för. Men ändå fortsätta. Vad som komma och skall bli mitt kall här på jorden. När jag var yngre hade jag tusentals drömmar som jag skulle kunna lära mig brinna för, desto mer. Nu är det verkligen inte så. Hur mycket jag än tänker, testar och funderar - så har jag inte upptäckt något som får mig att; vilja, vilja det något mer än annat. Det är mer ''det här skulle jag kunna testa på ett tag''. Helt OK.

 

Men jag har definitivt inte funnit något där jag känner äkta passion. Som jag ständigt tänker på hur mycket jag älskar, hur jag vill förbättra och utvecklas med det. Det finns vissa människor som inte finnar sin passion, vad dem brinner för i livet, och älskar att göra - istället går dem till samma 8-5 jobb varje vardag, gör vad dem skall, som en robot ungefär. Dem gör inte mer än behövligt, kämpar inte, vardagen rullar bara på med uppgifterna jobbet kräver. Det är ett mardrömscenario för mig, att slösa bort livets så många dagar. Av 5/7 delar befinner vi oss på jobb i livet (om man tänker de vanliga arbetsdagarna), hur kan man ens då tillåta sig själv att slösa bort dem på något man inte trivs med? Kanske till och med hatar?

 

Och desto äldre man blir, blir det såklart svårare att byta jobb och plats i livet. Man kanske har barn, familj och hus, det blir krångligare att byta situation. Vilket man kan förstå, men jag känner de som gjort det, de som inte har ångrat sig. Även om det känns tufft, krångligt och vågat. Ett enkelt citat som; ''man lever bara en gång'' - om det finns en möjlighet att situationen blir bättre och lyckan större. Då är det värt att ge allt.

 

En sak jag vet är i alla fall, även om jag inte funnit min passion i livet ännu - så tänker jag fortsätta, leta, titta, tills jag finner den. Jag kommer aldrig att sluta.

 

Do what you love, love what you do.