toremmas

Hej finis, tänkte om du kunde tipsa lite om hur man bär sig åt för att få deltidsjobb när man är 16-17, det känns verkligen inte som det går och jag vill verkligen jobba, när började du jobba och har du några bra tips?

 

Nämen hej goding! Ja självklart kan jag det. Jag har jobbat till och från sedan jag vart 14 år, så ålder är absolut inget problem - bara något man tycks ursäkta sig med. Visserligen kanske du inte kan söka jobb hos de stora kedjorna såsom H&M, gina tricot och liknande - de har strängare regler som måste följas.

 

 Mitt första jobb blev på min mammas affär, gick superdåligt då jag alltid delade ut fel växel (usel på matte) och kunderna ringde tillbaka och hade ångest över att de fått för mycket pengar tillbaka, ha-ha. Scandic jobbade jag extra på som frukostvärdinna, genom att ha tjatat & gnatat på min mamma väldigt länge - gick inte så bra, jag tog efter de andra ungdomarna på jobbet & när de tog det lugnt - gjorde jag också det, dessutom var det aldrig någon som sade till mig, då jag var ''infixad'' folk vill inte bossa över någons barn.

 

 Sedan har jag alltid trott på mig själv och haft en himla massa självkänsla när det gäller jobb, jag har alltid velat jobba - då att tjäna pengar innebär självständighet, vilket också är en grym känsla och frihet. Jag älskar att kunna köpa vad jag vill (nästan) och vara en utav de i min kompiskrets som faktiskt har mest pengar. Som 15-åring åkte jag till NWT och begärde en arbetsintervju, då jag ansåg mig själv som behövlig på den platsen - jag var ju för liten och de tyckte visserligen inte att jag var lika passande - som jag själv ansåg mig att vara. Men! Jag försökte & jag trodde på mig själv! Himla viktigt för att ta sig någonstans.

 

 När jag började gymnasiet var jag återigen utan jobb - mitt absoluta mål var då att få ett jobb. Ett år senare har jag inte ett jobb - utan tre. Vad jag har gjort? Jag har skrivit ut CV, personliga brev i mängder, mailat och frågat, ringt och frågat om chefer och tider - berättat om mig själv och varför jag är så passande för just det jobbet. Mitt främsta råd till dig är att GÅ in till jobbet och sök, alltså i verkligheten! Det är mycket lättare att framföra sin bästa sida i verkligheten, få en kontakt, än att lämna ett cv när en chef inte är där eller på nätet i en inkorgshög. Man vill inte bli en i mängden, man vill bli den som får jobbet & då gäller det att framhäva sig själv! Jobbet på Mc fick jag helt spontant då jag tjuvlyssnade på en arbetsintervju, begärde att jag sedan skulle få prata med tjejen som intervjuat en annan kille (jag ville minsann visa att jag var den perfekta!) personalen ville inte låta mig prata med henne - ''då hon hade fullt upp'', tillslut fick jag det, eftersom jag var envis och bestämd. Intervjuaren (som är restaurangchefen)  kom tillbaka med ett leende på läpparna, jag hade visat det som krävdes för att få jobbet - våga, vara trevlig och FRAMÅT! Jag fick en intervju och jobbet på direkten.

 

 Jobbet på Sibylla gick jag in, återigen spontant och sökte, efter några dagar messade min nuvarande chef mig och jag fick komma och visa vad jag gick för - jag fick jobbet.

 

 Mitt jobb på Färjestad fick jag genom att söka på nätet och sedan komma på arbetsintervju - för att sedan provjobba och återigen fick jag jobbet! Jag är absolut ingen mästare och det finns många människor med mycket mer erfarenhet än mig, men något jag lärt mig att man kan komma otroligt långt på - det är faktiskt att vara positiv och visa himla massa vilja. Vill man lära sig så gör man det, helt enkelt. Göra sitt bästa är också alltid viktigt. Anledningen till att jag har haft ganska lätt med mina jobb är just därför, jag är en otroligt glad tjej som nästan alltid är positiv, funkar med många människor och visar att jag vill lära mig. Med ett leende på läpparna och självsäkerhet!

 

 Att kunna prata för sig är så himla viktigt - jag minns i sommaren till 2an då jag fick provjobba i en bar! Kan ni förstå det? Det förstår inte jag själv, faktiskt! Jag kunde ingenting om någon form av alkohol och hade aldrig vart på en krog. Kan ni ana hur min bartender-kväll gick? RÅ-dåligt! Kunderna kunde mer än mig, men kul var det absolut! Då var jag 16 år.

 

 Lycka till och jag är säker på att det kommer att gå galant för dig! Alla måste vi börja någonstans! Kram!