toremmas

Ok, kanske inte skall yttra mig om sådant här - här, men nu gör jag det ändå, ärligheten varar trots allt längst. Precis kommit på varför jag alltid flyr Grums & nej det är inte för att det finns ett litet pappersbruk här som inte sänder den godaste doften.. Det är fasen människorna! De flesta här är så jäkla missundsamma, avundsjuka och bittra. Anledningen? Om jag skall vara ärlig så tror jag att det är för att det här är en liten ''bruksort'' och i alla tider har föräldrar, män, kvinnor och pojkar fått jobb på bruket - direkt efter skolan. De har liksom haft ett säkert jobb och framtid och det är dem nöjda med. Nu har samhället utvecklats och det har aldrig funnits så mycket privatisering som innebär mål till skyarna. Skies the limit, så att säga. Mer privatisering innebär mer möjligheter och inte minst sagt mycket mer krav på oss människor, framförallt oss unga som sliter för vår framtid idag och att ''komma någonstans''. Nu har man mer alternativ och det krockar med den gamla livsstilen.

 

Eftersom Grums är så litet och just för detta bruk (Haha stackars bruket..) har många föräldrar och äldre jobbat och jobbar där. Just för att de valde den ''trygga'' framtiden där, man går dit - jobbar, gör sitt och går hem (förstås inte alla, finns väl alla typer av jobb där också) blir det inte lika självklart för oss unga att vidareutbilda oss, drömma om toppjobb här & där som någon annanstans där staden är större, där det finns fler jobb och inget bruk som täcker arbeten för alla invånare, det är mer självklart att satsa på sig själv. Eftersom det finns fler i de tidiga generationerna som vart tvungen att satsa och tro på sig själv för att överleva samhället blir det också mer självklart för deras barn att satsa och tro på sig själva!

 

Och det spelar ingen roll vart man jobbar såvida man är nöjd med det. Det jag tror och vill framföra är att små orter som livnär sig på någon fabrik eller annat - gör hela vår ort lite avundsjuk. Det var ett superbra jobb förr och likaså idag, men för många duger inte ett vanligt slitjobb längre. Man vill något annat och finna passionen. Dessutom blir alla så berörda om vad folk tycker och tänker och vill minsann bevisa att ''jag duger också'' och då tror jag att endel skäms lite över sitt yrke, såvida det inte är ett välbetalt toppjobb.

 

1. I småorter finns det inte lika många välbetalda jobb som i större städer, föräldrar har jobbat i fabriker i generationer, barn blir påverkade av sina föräldrar - inte lika stark vilja att ha ett ''toppjobb'', blir berörda utav andra ungdomar i samhället, från städer, som vill och satsar högre, bättre utbildning och så vidare - ungdomarna som inte har den viljan börjar ifrågasätta sig själv, blir tveksam, är kanske lite latare med tanke på att de inte har samma krav (?) vill också finna viljan till något storslaget. Istället för att satsa på sig själv blir vissa så fast i alla andras liv och drömmar & får en avundsjuka som innebär att inte unna någon annan lite lycka.

 

Och den där avundsjukan är så hemsk.. Så vidrig! Tänk när man sitter och pratar med en person och man är så avundsjuk på allt han/hon tycks ha och inte ha - vad jobbigt att vara avundsjuk på allt det. Då känner man ju sig själv bara sämre som människa. Dessutom är det mycket roligare att prata med en person som klarar av att höra någon annan säga att han/hon har gjort något bra - och istället inspireras! Fasen vad hon är grym!!

 

Det är något många invånare i denna lilla ort behöver ta till sig.. Släppa avundsjukan & leva deras eget liv (inte alla andras) - på det sätt dem vill förstås. Jag har gjort bort mig många gånger, men det är bara i Grums som människorna väljer att dra nytta utav det dåliga.

 

Jag har i alla fall bestämt mig, jag skall leva min dröm (som jag ioförsig inte kommit i underfund med ännu hehe) och när jag finner min passion skall jag aldrig låta något hindra mig. Speciellt inte bittra energitjuvar till människor.