toremmas

Usch vad tråkigt det är med vardag, helt ärligt. Varför tröttnar man alltid på den? (antar att det inte bara är jag som känner så). Jag vill att nya saker skall ske och njuta av livet vardagligen. Nu kommer en hackande kommentar tillbaka som ''tänk på allt man har, och de som inte har det'', ''tänk hur bra du har det'' osv osv. Jag tycker att alla inte bara förtjänar utan även skall få chansen att leva & njuta utav livet varje ynka dag på jorden.

 

Det är väl det som är felet som människa, man nöjer sig aldrig? Men varför skall man nöja sig när man kan bli bättre och ha det bättre? När man kan bli lyckligare? Enligt studier skall man tydligen bara kunna vara ''lycklig'' i högst 3 månader och därefter falla till sitt normala ''må bra/okej/dåligt'' igen. Vilket jag kan förstå till viss del, skulle man vara på toppskick varje dag skulle man aldrig känna det som ''toppskick'' eller uppskatta det dessutom.

 

Bortsett ifrån det vill jag vakna upp varje morgon med ett leende på läpparna, känna mig stark, trygg, glad, vacker och lyckligt lottad. Som att jag har allt här i livet! Med undantag till sämre dagar förstås. Man skall uppskatta det man har & det man åstadkommit, men aldrig nöja sig såvida man inte är nöjd. Iallafall inte jag.

 

Egotrippat inlägg.. I know! Men alla människor här i världen är mer eller mindre egoistiska, dem som motsätter måste vara dem största lögnarna.