toremmas

Något som jag alltid gjort är att skämma bort mina vänner, i alla år. Genom att alltid ge, lyssna och stötta deras samtal och bekymmer, samtidigt som det nästan aldrig finns tid att berätta mina egna, alltid köpa dem finaste presenterna och även ge översasskningar bara för att se deras glada leende. Att alltid låna ut pengar, till och med när jag inte själv har egna så jag får avstå att köpa det jag själv vill. Allt bara för att vara snäll.
Vilket är en självklarhet för mig och jag är helt säker på många andra också, man är en vän!
Den bästa känslan som finns är att göra någon annan glad, och det här måste vara det enklaste sättet.
Istället för att vara en vän blir man istället uttnyttjad, som någon anställd assistent eller liknande. Som bara skall godse den andra personens behov. Det är en bonus som jag har fått många gånger genom att ge ''lite'' för mycket. Även om det leder till att lätt bli uttnyttjad och alltid bli tagen förgivet, tänker jag aldrig sluta med det.
För när jag ger, lyssnar eller hjälper andra känns det varje gång likadant, jag känner mig som en otroligt bra och snäll människa. Jag skiter i följderna, ifrån grund och botten får jag skylla mig själv helt och hållet.
Men trots att jag aldrig kommer sluta med det, drar den känslan ner på mig som person också.

Det här måste vara det sämsta inlägget jag någonsin gjort.. Hur virrigt som helst, men jag hoppas att ni lyckats förstå det. För även om upplägget är lite knasigt är innehållet viktigt. Det jag ville säga till er alla (passar perfekt nu på jul). Den ena sidan utav mig säger, man skall alltid ta men glöm aldrig att ge. Riktiga vänner kommer inte med posten, man förtjänar dem. Samtidigt som den andra sidan utav mig säger: var egoistisk, ni kommer må mycket bättre utav det.